Jag glömde min mobil hos min kära vän Hanna när dom var barnvakt åt Stella i måndags. Så nu är jag mobillös, å jag har inte koll på nått längre känns det som. Inte ens vad klockan är eftersom mobilen är min klocka i vanliga fall.

Men en stund idag när jag var promenad kändes det ganska skönt att vara mobillös och så där onåbar som man bara var förr i tiden när man var liten och mobilen inte ens var uppfunnen.

Men dock saknar jag min mobil och lite nyfiken är jag allt på vilka som har försökt att nå mig, haha det är väl säkert ingen bara för det.