Jag blir så trött på mig själv. Jag blir så trött på hela detta samhälle. Men egentligen så är det hela mitt fel.

Det är jag som själv bestämmer hur pass kroppsfixerad JAG ska vara. Hur pass smal JAG ska vara för att duga. Men samtidigt vet jag, innerst inne. Att om JAG nu går ner i vikt, kommer jag säkert att tänka precis lika dant, jag duger inte ännu, några kilo till...

Varför är man inte bara glad för att man är frisk, har en underbar sambo, en fantastisk pigg och söt dotter, härliga föräldrar, tak över huvudet, mat för dagen osv. NEJ hela tiden ska man komma tillbaka till samma grej. OM jag bara går ner i vikt så kommer allt att bli perfekt. Man är ju KNÄPP.

Får till och med ångest när jag läser hur fort kändisarna har gått ner efter sina graviditeter....Men det är bara JAG som kan ändra mitt tankesätt, det är bara JAG som kan få mig själv att uppskatta mig som den jag är.

Jag är ju jag för guds skull. Jag är ju bra på MITT alldeles egna sätt.

Så de så.

Love.

/M.